| Arbetstid enligt lär- och timplan
|
Poängen kan variera mellan -100 och +100, där -100 innebär att man "tar helt avstånd från påståendet" och +100 att man "instämmer helt i påståendet".
Fördelning av svar på frågan: "Överlag är jag nöjd med den här kursen"
| ![]() |
Skala | Poäng | |
---|---|---|
God undervisning | -32 | |
Tydliga mål | +21 | |
Förståelseinriktad examination | +39 | |
Lämplig arbetsbelastning | -20 | |
Allmänna färdigheter (består av följande frågor) | -24 | |
+20 | ||
+15 | ||
-79 | ||
-17 | ||
-61 | ||
-24 | ||
Enskild fråga: | ||
Kursen känns angelägen för min utbildning | -1 |
Det är omöjligt att ur de olika ''skalorna'' dra några slutsatser om
hur kursen egentligen fungerat. Det enda man egentligen kan se är att
det finns divergerande åsikter bland studenterna. Vissa frågor är
diffust formulerade och det är oklart vad studenterna egentligen
svarar på. Andra frågor är helt irrelevanta för denna kurs. Till
exempel gäller detta fråga 9 (''Kursen har utvecklat min förmåga
att arbeta i grupp''), vars negativa poäng ger ett stort bidrag till
resultatet i Allmänna
färdigheter. Detsamma gäller fråga 11 om förmågan att kommunicera
skriftligt.
Studenternas uppfattning om litteraturen belyses vad jag kan se inte alls.
Helt allmänt ställer man sig frågande till en enkät av detta slag. Den
ger inte sådan återkoppling till kurschefen att den motsvarar det
arbete som läggs ner på den.
De fria kommentarerna är naturligtvis lättare att läsa, men de går åt
olika håll, och det är
svårt att urskilja några lämpliga åtgärder. Några detaljer i dem bör dock
kommenteras:
- Det sägs att en grupp var för stor. Jag har kontrollerat
närvarolistan för den gruppen. Endast vid 3 tillfällen av 14 (de tre första)
var antalet närvarande 30 eller större. Trettio deltagare är inte
extremt stort,
men det är naturligtvis aldrig bra om väntetiden för studenterna blir
för lång. Vi får se över antalet grupper till nästa höst.
- En övningsledare fick kritik för att inte vara tillräckligt
hjälpsam. Samma person hade en övningsgrupp till (på Brand) och
därifrån kom ingen sådan kritik. Att studenterna där var nöjda
bekräftades på min fråga av kursombudet.
- Det finns önskemål om extra frågetimma. Sådan fanns faktiskt redan,
(kurschefens mottagningstid, annonserad på kursprogrammet) men
utnyttjades dåligt.
Nu några kommentarer till tentamen. (Denna utvärderades inte, eftersom
enkäten gjordes tidigare.) Resultatet var en stor besvikelse. Det
allmänna intrycket hos övningsledarna är att de flesta studenterna har
arbetat ambitiöst under kursens gång, och att de hängde med bra. Så
vad hände egentligen?
Några kommentarer till själva skrivningen:
Uppgift 1: Detta var enligt min uppfattning en enkel uppgift, men i
en formulering som inte förekommit på tidigare tentamina. Normalt
ingår detta slags uppgift som en del i ett större problem om en partiell
differentialekvation, där man först ska göra ett variabelbyte med
hjälp av kedjeregeln. Efter variabelbytet får man det slags ekvation
som här fanns uppskriven direkt. --- Utfallet av denna uppgift var
utomordentligt dåligt trots en generös rättningsmall. Ungefär tre
fjärdedelar misslyckades helt.
Uppgifterna 2 och 4 var direkt tagna från exempel i läroboken, med
andra siffror. Dessa exempel var förelästa, och på övningsprogrammet
fanns 3--5 likadana uppgifter.
Uppgift 3: Denna utgjordes av frågor på teorin (till stor del
definitioner), vald bland de 13 frågor som delats ut i förväg. Hälften
av studenterna hade mindre än halva poängen.
Uppgift 5 och 6 var lite mer krävande, men det var inte omöjligt för
någon att få närmare en halv poäng genom att klara av delmoment.
Inte nog med att få studenter blev godkända; de flesta hade ett
resultat som låg mycket långt från godkänt. Detta samt resultatet av
kursvärderingen föranleder ett antal frågor som är för komplicerade
för att analysera närmare här. Exempelvis:
- Måste alla uppgifter som ges på tentamen vara exakt lika de som
finns på extentorna. Ska man inte kunna ändra formuleringen något, så
att studenterna får tänka till en smula? Vilka mål ska vi ha?
- Hur får man studenterna att ägna sig åt så kallad djupinlärning och
inte bara ytinlärning. Att ordentligt lära sig definitionerna av de
begrepp man sysslar med. Att ha klart för sig vilka förutsättningar
som gäller i en viss sats. --- Detta är naturligtvis inget problem som
är unikt för matematiken. Man skulle önska att denna attityd till
lärande anammades tidigt i studierna vid LTH.
- Ger de tidigare matematikkursena (Endimensionell analys, Linjär
algebra) en tillräckligt bra grund för de fortsatta studierna (inte
bara i matematik)? (Man noterar de många önskemålen om att alla
räkningar ska skrivas ut under föreläsningarna; inget får hoppas över.)
Lars-Christer Böiers